klokbok

Inledning

Varför är det bra att äta ekologiskt?

Varför närproducerat?

Antingen eko eller närproducerat

Kyl och frys

Mejeriprodukter och sopor

Miljömärkningar

Saltå Kvarn

Bondens marknad

Årstidernas erbjudanden

Vår

Vårrecept

- Rostade rödbetor och äpplen
- Getostgratinerad gulbeta
- Tunnbröd
- Grön potatispytt med mozzarella
- Falaffel
- Morotspizza
- Crêpes med äppelfyllning
- Flägerglass
- Morotskaka
Sommar

Sommarrecept

- Bruschetta
- Grönsaker med ärtdipp
- Sparris med bechamelsås
- Ängamat
- Pastastubbar
- Majskolvar
- Bärsallad med honungsyoghurt
- Smoothie
- Vaniljglass med jordgubbssås
Höst
Höstrecept

- Svampsoppa
- Fårost och mynta
- Kantarellpaj
- Tagliatelle med broccolistuvning
- Jordärtskocksoppa med blomkål
- Hemgjord tortellini
- Plommonpaj med marängtäcke
- Äppelpaj
- Lingoncheesecake
Vinter
Vinterrecept
- Potatis och purjolöksoppa
- Bröd med dipp
- Rödbetssallad
- Rotfruktslasagne
- Kidneybollar med rotfrukter i ugn
- Pannkakor
- Äppelkräm
- Kanel eller kardemummabullar
- Scones med äppelröra

(klicka på "April 2009" ifall du har svårt att hitta så hamnar alla inlägg i följd av varandra)

Vi har valt att skriva en blogg om hur man kan laga så miljövänlig mat som möjligt om man bor i Stockholm. I bloggen finns även mycket för dem som bor utanför Stockholm fast inom Sverige.

Miljövänlig mat kräver en del eftertanke, redan i affären när du ska konsumera börjar planeringen. Du kanske redan vet att det är bra med både ekologiskt och närproducerat, annars berättar vi mer om det i de kommande inläggen. Visste du att det också är mer miljövänligt att äta vegetariskt?

Det är nämligen så att det som finns längst ner i en näringskedja är det bästa att äta. I varje steg som en organism blir uppäten av en annan så förloras energi. Närmare bestämt 90% av energin i till exempel en alg som en räka äter går åt till att räkan rör sig tänker och lever. De sista tio procenten blir till mer räka. Sedan förloras ytterligare 90 % när räkan i sin tur blir uppäten av en fisk som vi sedan ska äta. Äter vi istället alger direkt så går det inte åt lika mycket av dem som det gör via räkor och fisk. Detta gäller såklart även grödor som havre, korn och annat djurfoder som vi kan äta direkt.

Vi hoppas att du kommer ha nytta av vår matblogg och att den med hjälp av texter och recept kan inspirera till en miljövänligare vardag.

För att en produkt ska klassas som ekologisk ska den inte ha utsatts för några kemiska bekämpningsmedel eller växtnäringsmedel (konstgödsel). Den ska inte heller ha genmanipulerats.

Om en växt besprutas med kemiska bekämpningsmedel sprids dessa sedan ner i jorden och ut i luften. I jorden sprids det vidare till vattnet som rinner till olika platser. En del kanske hamnar i ditt dricksvatten, annat dunstar och regnar ner på en annan plats. Samma sak gäller vid konstgödsling, detta leder även till att sjöar och hav övergöds. Ett övergött hav brukar drabbas av kraftiga algblomningar för att det blir syrgasbrist i vattnet vilket i sin tur skadar hela ekosystemet i sjön eller havet. I luften sprids giftet till alla möjliga platser med vinden, kanske andas vi eller de djur vi äter luften. Om det vi stoppar i oss innehåller spår av gifter som är fettlösliga lagras dessa i våra fettlager i kroppen, detta gäller såklart även djuren som vi äter upp och därmed får vi i oss giftet.

Genmanipulering kan förklaras som att man klipper och klistrar med gener. T. ex har man skapat så kallade herbicidresistenta sojabönor, de har tillförts en gen som gör att de får ett försvar mot växtskyddsmedel(kemiska bekämpningsmedel).

Man har också skapat "insektsdödande majs" som är majs som producerar sitt eget försvar mot insekter som fjärilar och larver. Men detta leder även till att en del andra insekter kan komma till skada. Med detta kan man alltså hitta både bra och dåliga egenskaper i forskningssammanhang. Men det sägs också att ekologisk mat i regel innehåller ca 40% mer vitaminer och antioxidanter än vanlig mat. Alltså lyckas man kanske ta bort vissa bra egenskaper i samband med att de dåliga egenskaperna tas bort när man förädlar något. Om vi äter mat som har sämre näringsvärde än det skulle kunna haft slösar vi på jordens resurser eftersom vi måste odla mer för att få i oss lika mycket näring.

Miljöfrågan är stor i dagens samhälle. Vi lever ett enklare och bekvämare liv - men med vilka konsekvenser? Vi lägger inte en tanke på konsekvenserna vi själva orsakar. Varje liten gång man väljer att ta bilen istället för tåget har man ignorerat dessa tankar.

Det man kanske minst lägger en tanke bakom är maten. "Vad ska vi äta idag? - Spaghetti och köttfärssås kanske", det låter väldigt typiskt svenskt samtidigt som många tycker om rätten och den är enkel att tillaga. 

Men vart kommer då varorna ifrån? Köttet är mycket möjligt från Sverige. Men hur mycket har egentligen kon som köttet kommer ifrån bidragit till växthuseffekten? Spaghettin är förmodligen från Italien. Tomatsåsen du blandar i köttfärssåsen lär troligen komma ifrån något land så som Spanien, Italien eller kanske svenska tomater som odlats i växthus. Ett oljeuppvärmt växthus kan ibland bidra mer till den påskyndade växthuseffekten än tomater som odlats ute i det fria och sedan transporterats. Först transporteras oljan till Sverige och sedan bildas biprodukter när den förbränns så som koldioxid. Vi tänker som sagt inte till, för oss är den här maträtten en självklarhet, vi har ju tillgång till allt. Men att ha tillgång till allt tär på miljön.

I dagens läge pratas mycket om den globala uppvärmningen, som vi människor bidrar mycket till genom att förbränna fossila bränslen, som leder till koldioxidutsläpp. Det är ett mycket uppmärksammat problem, vi vet vart problemet leder, men ändå finns det där. Det är klart att människan inte kan backa tillbaka till stenåldern och bosätta sig i grottor igen, men vi kan göra en så stor insatts som möjligt. Vi tror bara att de små insatser man kan göra har glömts bort. Om vi alla skulle veta dem mindre och kanske något enklare sakerna vi kan tänka på för att göra en insatts för miljön så skulle alla dessa små insatser tillsammans bli en stor.

Vad är då den lilla insatsen vi vill uppmärksamma?

- Mindre transportering av mat!

Varför ska någon köpa en vara som transporterats runt halva jorden istället för en likadan vara som producerats i Sverige? Problemet ligger i kostnaden. Både närproducerat och ekologiskt är ofta mycket dyrare än annat, i alla fall i Sverige, men då ska vi inte glömma tanken på den lilla insatsen. Istället för att tycka att en vara är dyr, kan man tänka att man skänker pengar till att "rädda världen". Anledningarna till att det är billigare att producera mat utomlands är kanske inte heller helt rättvisa. Människor i länder med sämre välfärd jobbar för vår bekvämlighet vilket gör att vi alltid ligger ett steg före. Etiska frågor tål också att tänkas på i matdebatten, tänk på att du ofta omedvetet tar ställning om du konsumerar som vanligt.

Man kan behöva tänka på fler saker än att produkten är gjord på ekologiskt vis. Ta reda på vad som går att odla i Sverige med det klimat vi har. T.ex. skulle det aldrig gå att göra bananer i Sverige om det inte skedde i ett växthus, därför importeras de p.g.a. billigare kostnader. Alltså kanske det inte är så himla bra att äta massor av bananer. Äpplen däremot finns i Sverige under hela vinterhalvåret och ännu mer frukter finns under sommarhalvåret. Se vårt schema över vad som växer i Sverige under vilken årstid på nästa sida.

Vill du lära dig mer om hur transporter påverkar vår miljö kan du besöka webbadressen nedanför, när det kommer till produktionsland har man hittills gått på låga kostnader men vi tycker att man måste tänka om:

Om du står i affären och ska köpa äpplen kan det vara svårt att välja bland de många äppelsorter som finns. Vill man vara miljövänlig ska man välja närproducerade och ekologiska äpplen (som även är bättre för dig själv). Men om det bara finns antingen eller, då kan det vara svårt att veta vad man ska välja. Sanningen är att det inte finns något riktigt svar på vad som är bäst heller. Om du köper ett svenskt äpple ger det förmodligen ungefär 60 % mindre utsläpp än om du köper ett nya zeeländskt. Om vi då säger att äpplet från Nya Zeeland är ekologiskt, vilket det svenska inte är, utan det är istället närproducerat. Väljer du det svenska äpplet får du kemiska bekämpningsmedel på köpet, medan om du väljer det nya zeeländska äpplet bidrar du till klimatpåverkan. Det är ett svårt val som är upp till var och en. Men en sak man kan ha i åtanke är att om man köper ekologiskt och visar att det är eftertraktat kommer även svenska odlare att vilja producera ekologiska äpplen (gäller såklart alla varor).

Växthus
Det kan vara miljövänligare att köpa tomater importerade från Spanien (under rätt säsong, september-maj) än att köpa svenskodlade tomater. Det kan låta väldigt konstigt med tanke på transporten från Spanien, men för de spanska tomaterna krävs det endast ca 1/10 av energin som behövs för att odla fram de svenska tomaterna. Anledningen till detta är att tomater inte trivs bra i det svenska klimatet och odlas därför i växthus den största delen av året. Växthus värms ofta upp med fossila bränslen som olja eller naturgas, vilket resulterar i stora utsläpp växthusgaser. Och i vissa fall kan transporten från Spanien ge ett mindre utsläpp än vad växthuset gör i Sverige. Om växthuset däremot värms upp med biobränslen som träflis eller pellets blir situationen inte längre densamma, då är det istället miljövänligare att välja de växthusodlade tomaterna från Sverige. Ett växthus uppvärmt med fossila bränslen släpper ut nästan dubbelt så mycket som ett uppvärmt på biobränsle.

Tomat kanske inte heller alltid är det bästa valet, i en studie visade det sig att om alla svenskar bytte ut en växthusodlad tomat per vecka till en morot skulle vi spara olja som krävs för att värma upp 13600 villor på ett år.

Visste du detta om tomater? De skördas ofta när de är gröna för att kunna mogna efter leveransen, vilket gör att smaken till viss del går förlorad (alltså är närproducerat bättre). För att de enzymer som får tomaten att mogna inte ska brytas ned bör den inte förvaras kallt.

Moderna kylar och frysar använder en värmepump för att hålla kylskåpet kallt. Vad värmepumpen gör är att den transporterar ut värmen från kylen eller frysen. Den metod som oftast används i värmepumparna kallas kompressorprocessen

Kompressorprocessen (därför drar ett kylskåp energi)

En lätt förångningsbar vätska (t ex ammoniak, freoner eller propan) går från högt tryck till lägre tryck genom en strypventil. Vätskan förs vidare till förångaren där det förångas utav värme från omgivningen. Ångan hamnar sedan i kompressorn där det går från lågt tryck till högt tryck. När ångan hamnar i kondensorn kondenseras det till vätska igen. När ångan kondenseras frigörs värme till omgivningen som kan ledas till exempelvis ett fjärrvärmenät och vätskan blir åter kall igen och börjar resan genom kompressorprocessen på nytt.

Några tips om hur din kyl/frys drar så lite energi som möjligt

•·       Har du ett gammalt kylskåp/frys bör du skaffa dig ett nytt, de moderna förbrukar mycket mindre energi än de gamla.

•·       Placera kylskåpet/frysen så den är lätt att damma av på baksidan, damm på kondensorn ökar åtgången av el.

•·       För att få kylaggregatet att förbruka mindre energi bör du frosta av regelbundet

•·       Var noga med att hålla rätt temperatur, det räcker med -18ºC i frysen och +6ºC i kylen. Istället för att ställa in varm mat, låt den svalna innan du ställer in den i kylen.

Elspis

En elspis är givetvis driven av el.

På en elspis kan man använda eftervärmen på plattan för att minska energiförbrukningen.

Mjölkprodukter påverkar miljön på en rad olika sätt. Kornas matsmältning gör att de släpper ut metangas, som är en växthusgas. De släpper även ut koldioxid, vilket även fordonen som används på gården gör. Dessutom transporteras mjölken från gården till mejerier och vidare till butiker. Om mjölken inte är ekologisk är fodret konstgödslat och ofta transporterat till gården. Dessutom går det åt energi när man pastöriserar mjölken, alltså värmer upp den för att ta död på skadliga bakterier.

Det som skiljer den ekologiska mjölken från den vanliga är att korna får ekologiskt odlat foder och att bonden försöker odla allt foder på gården. Den blir något mer miljövänlig.

Det som är positivt med mejeriprodukter är att vi utvinner något mer ur korna än bara kött. Dessutom kan korna göra om energin i gräs, vilket vi människor inte kan, till mjölk som innehåller näring vi har användning av. Precis som höns äter en del gräs och maskar och sedan värper ägg som blir till näring vi har användning av, även om de också äter spannmål och frön som vi människor kan äta direkt.

Dessutom finns mjölkprodukter alltid närproducerat i Sverige, vilket är en klar fördel. Det finns även gott om ekologiska mjölkprodukter att välja mellan.

Bor du i mellersta Sverige är antagligen Milko det huvudsakliga mejeriföretaget. Vill du läsa mer om dem kan du gå in på: http://www.milko.se/

Arla- ett av Sveriges största mejeriföretag

Sopor

Något du kanske inte tänkt på är att allt som slängs är en väldig belastning för miljön. Framförallt mat som kastas bort. Maten som producerats av naturens resurser gör vi om till föroreningar i miljön när vi slänger den. Man slösar alltså på våra tillgångar samtidigt som man skapar ännu mer föroreningar i luft och vatten än det redan finns. Genom återvinning av sopor och användning av kompost kan det bli bättre. Något man bör tänka på är att använda mat som blir över eller spara rester.

De förpackningar som blir över av maten går ofta att sortera. Konservburkar sorteras som metall, mjölkpaketet som pappersförpackning och ketchupflaskan som plast osv.

Metall kan återvinnas hur många gånger som helst och man sparar 95% energi om man återanvänder metall till en konservburk istället för att skapa en helt ny.

       

Vi har alla sett dem, de små loggorna på varans förpackning. Loggan måste självklart stå för någonting bra, eftersom någon har fått tillstånd att märka med just den loggan. Men vad är de bra för? Här hittar du de märkningarna vi tycker att du bör hålla ett öga öppet efter.

Vi skriver även om en del småföretagare som är ekologiska men som inte har någon allmän märkning.

Ofta har inte småskaliga odlare råd att skaffa sig till exempel KRAV-märkning men det betyder inte att de är sämre. På affären Matdistriktet (Rådmansgatan 57, Stockholm) hittade vi en del varor som inte var märkta vilket fick oss att undra varför de då finns i en eko-affär. Svaret är att varan egentligen når upp till kraven för att vara ekologiska men de har ingen allmän märkning. Dessa varor kan också vara bra att hålla utkik efter. Då blir utbudet för varor som både är närproducerade och ekologiska mycket större.

Det finns väldigt mycket ekologiskt men kruxet är att hitta närproducerade varor. Det man kan göra är att läsa på de ekologiska varorna och ta reda på vart de kommer ifrån och välja bort de som transporterats långt, dock finns vissa undantag.

En märkning som vi alla längtar efter som visar att varan både är närproducerad och ekologiskt odlad är faktiskt på gång här i Sverige. KRAV och Svenskt Sigill har startat ett samarbete med en märkning som ska indikera just detta.

Ica I love eco

Icas egna ekologiska varor som är en av flera satsningar i butiken för att leva upp till konsumenternas önskemål.

Ica är alltså en butik som förändrar efter hur du konsumerar, tänk därför på att det är viktigt vad du handlar.

KRAV

För att en vara ska bli KRAV-märkt får inte kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmodifierade organismer användas. Vilket betyder att produkten är ekologisk. KRAV garanterar att djuren lever så naturligt som möjligt och att förhållandena vid produktionsplatsen är bra. Märket står för bra miljö, god djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar. KRAV-märkta företag kontrolleras årligen.

Hemsida: http://www.krav.se/sv/

Svenskt Sigill

Produkter gjorda på svenska råvaror. Produkterna räknas alltså som närproducerade. Tyvärr satsar inte Svenskt Sigill på ekologiskt, men det förekommer ändå ingen genmodifiering vid framställning av produkterna. Inte heller det foder som ges till djuren är genmodifierat. Svenskt Sigill menar att djuren håller sig friskare i en bra miljö och när de sköts med omsorg. För att få använda märket måste alla regler följas, och då ska bland annat speciella skyddszoner mot vattendrag användas för att inte spår av gödsel och växtskyddsmedel ska spridas i hög grad.

Hemsida: http://www.svensktsigill.com/website2/1.0.2.0/362/1/index.php

Österlenkryddor

Kryddor som inte är besprutade med bekämpningsmedel. De odlas, skördas och packas på en gård i Köpingebro öster om Ystad, Skåne.

Bra Miljöval är en del av Naturskyddsföreningens Handla Miljövänligt-arbete.

De vill hjälpa dig att lättare välja de produkter som är minst skadliga för miljön.

Märket är för produkter som tvättmedel, textil, papper, kemiska produkter, elenergi, butiker och diverse. Bra Miljöval är inte ett märke du bara hittar på speciella matvaror, utan även på hela livsmedelsbutiker. I dessa butiker där tjänsten, försäljning av livsmedelsvaror, märkts har vissa varor sållats bort och det finns gott om miljövänliga varor.

Hemsida: http://www.naturskyddsforeningen.se/

Svanen

En miljömärkning som finns i hela norden. Deras mål är att vi ska leva i ett hållbart samhälle med hållbar konsumtion. De granskar produkterna från råvara till avfall i en livscykelanalys för att den totala mängden utsläpp ska mätas. Kraven skärps hela tiden och därmed tvingas tillverkarna hela tiden att förbättra sig för att få behålla märket på produkten.

EU-blomman är den europeiska versionen av svanen.

Hemsida: http://www.svanen.nu/

BIOFOOD

Biofoods produkter är ekologiska och vegetariska. Tanken är att produkterna ska vara bra för människor, djur och naturen.

Hemsida: http://www.biofood.se/Hem.html

Kung Markatta

Kung Markatta står för ekologiskt, men tyvärr inte närproducerat. Många av deras produkter har transporterats långväga och bidrar därmed till den påskyndade växthuseffekten.  De varor som kommer från Sverige är: linfröolja, rapsolja, sylt i olika smaker, linfrökross, linfrö, honung, råg-, vete- och grahamsmjöl, mjölksyrade grönsaker som t.ex. morötter, surkål, gurka och bönor och gårdschipsen i smakerna créme fraiche, vitlök/peppar och lättsaltade.

Hemsida: http://www.kungmarkatta.se/

Hornuddens trädgård

Produkterna är ekologiskt odlade och märkta med KRAV. Sortimentet är som störst på sommaren när det är som bäst odlingsförhållanden. Här odlas tomater, sallad, gurka, paprika, vitlök med mera. Det som finns mest av är kryddor och bladgrönsaker.

Gården ligger utanför Strängnäs.

Hemsida: http://www.hornudden.net/

Polarica

Ett företag som satsar på vilt och bär. Bären är KRAV-märkta och kommer från olika länder i Europa. Hjortronen kommer faktiskt från Sverige.

Om du väljer att äta kött så är faktiskt vilt det som ger allra minst utsläpp. Eftersom djuren äter det som finns i naturen (så närproducerat det bara går) och inte står i något uppvärmt hus. Däremot förloras ändå energi när man äter något som inte är längst ner i en näringskedja.

Hemsida: http://www.polarica.se/se/Default.aspx

Demeter

En kontrollorganisation för biodynamisk odling i Sverige. Demeterförbundet kontrollerar och auktoriserar växtodling, djurhållning, förädling, slakteri, grossister, importörer och livsmedelsbutiker.

Om en produkt är demetermärkt betyder det att råvarorna den innehåller är minst 90 % biodynamiskt och minst 95 % ekologiskt odlade.

Det finns undantag som är tidsbegränsade då andelen biodynamisk* råvara kan vara sänkt till 2/3 delar, men dessa produkter innehåller fortfarande samma mängd ekologiskt odlade råvaror.

Hemsida: http://www.demeter.nu/

MSC

MSC är en internationell miljömärkning av fisk och skaldjur. Den ser till att det inte fiskas för mycket. Märkningen står för att andra djur inte ska komma till skada när fisken fångas in. MSC gynnar ett hållbart fiske.

Hemsida: http://www.msc.org/sv

Änglamark

Coops märke för ekologiska produkter. Idag finns ca 200 produkter att välja mellan.

Änglamark satsar förutom ekologin på att minska sina utsläpp genom att förkorta transportsträckor och minska förpackningsmängd.

Hemsida: http://www.coop.se/includefiles/MODULER/CCMS/show_page.asp?iMappeID=10024&sSideNavn=Uppt%E4ck+%C4nglamark

Saltå kvarn är ett företag som satsar på både närproducerat och ekologiskt. Företagets mål är att göra en så liten klimatpåverkan som möjligt. Detta gör de genom att värma sina fastigheter på en havreskalspanna, köra alla lastbilar på förnyelsebart bränsle och använda miljöbilar som tjänstebilar och använda produkter som är ekologiskt samt biodynamiskt* odlade. 

Men varför finns då till exempel fikon från Turkiet och socker från Brasilien med i Saltå kvarns sortiment?

För det första försöker de välja det transportsätt som ger minst utsläpp. För det andra satsar de på att klimatkompensera för sina utsläpp genom att plantera träd i Uganda, som tar upp den mängd koldioxid som släpps ut genom fotosyntes. De började med att kompensera för fikonen och planerar att kompensera för alla produkters utsläpp. Så om du köper Saltå Kvarns produkter stödjer du på samma gång ett växande projekt för en bättre miljö.

Saltå kvarn hittar du bland annat på Konsum, ICA, Goodstore (Skåneg. 92, Stockholm) och andra ekoaffärer i Stockholm. Deras utbud är stort med produkter som vetemjöl, dinkel, havregryn, ris, bönor, müsli, nötter, färdig pastasås och juice.

Hemsida:  http://www.saltakvarn.se/

*Biodynamisk odling är en form av ekologisk odling där man tar hänsyn till och försöker stärka de små kretslopp som finns i naturen och ser allting som en helhet. Metoden bygger på att man använder sig av kompostering och vallodling och ser solen, månen och planeterna som en del av helheten i jordens påverkan.

Bondens egen marknad

Ett bra val för dig som vill ha ekologiskt och närproducerat. Alla som vill sälja någonting på Bondens marknad måste hålla sig till vissa regler. Eftersom marknaden säljer närproducerade varor måste de vara odlade inom 250 km radie från marknaden. Det är ett säkert närproducerat och ekologiskt val, och du får även chans att prata direkt med odlaren av varorna du köper.

Alla som kommer till Bondens marknad kommer dit av samma anledning, vilket ger en trevlig stämning bland allt folk som promenerar mellan stånden. Dessa människor vill göra en insats för miljön och förbättra vår tillvaro. Det må vara en liten insats per person, men om alla tillsammans gör en liten insats blir den genast till en stor.

Tyvärr finns inte marknaden året om, så man får hålla utkik efter vilka datum den är öppen, information kan du få på deras hemsida: www.bondensegen.com

Även om du inte är ute efter att köpa massvis med varor på markanden rekommenderar vi starkt att ge den ett besök. Du kan som sagt få direktinformation genom att prata med bönderna, som gärna svarar på frågor. Dessutom kan du gå dit och provsmaka på många renodlade varor.

  

Att handla de råvaror som är i säsong är ett mycket lätt sätt att vara miljövänlig. Det som kan odlas i Sverige kan i de flesta fall inte odlas året om. Här nedan kan du enkelt se vid vilken tidpunkt du bör köpa vad i Sverige, självklart varierar säsongen lite beroende på vädret men ungefär såhär ser det ut varje år:

Under hösten kommer svamparna, som inte är grönsaker men som är lätta att ta med i matlagningen. T ex kan du smörsteka kantareller eller göra en gryta med bönor och champinjoner.

Kikärter, kidneybönor, gröna och röda linser, svarta och vita bönor och sojabönor är produkter som inte växer i Sverige men som finns med i Saltå Kvarns utbud. Alltså kan du ersätta kött med dessa produkter med gott samvete om du köper dem från Saltå Kvarn. Det tjänar miljön på.

En del råvaror går att lagra, därför går de att köpa närproducerade året om. All spannmål i Sverige odlas under augusti, september och ibland in i oktober. Däremot skördas de alla, samt potatis, på hösten.

En del saker kan vi inte odla här i Sverige, så som Amaranth som kommer från Sydamerika, Bolivia och Peru. Även durumvete, som Bulgur och Couscous är gjort av, kan inte odlas här i Sverige utan importeras från Medelhavsområdet. Dessa erbjuder Saltå Kvar i sitt sortiment som vi starkt rekommenderar.

http://www.livsmedelssverige.org/livsmedel/vegetabilier/gronsaker/gronsaker_allm.htm

*= vinter
ξ= vår
¤= sommar
♣= höst

' Tänk dock på att tomaterna måste vara odlade i växthus som drivs av biobränslen som till exempel pellets för att det ska vara miljövänligare att handla de svenska tomaterna. Fråga i affären om de vet hur tomaterna odlats.

Förrätt

Alla varor ska vara ekologiska och närproducerade så långt det går!

2-4 port

Ugn: 225°C

2 rödbetor

2 äpplen

1 citron

3 msk rapsolja

1 msk balsamvinäger

Sallad

En bit pepparrot

Salt och peppar

Skala rödbetorna och skär dom i klyftor. Lägg de på en plåt som är klädd med bakplåtspapper. Ställ in i nedre delen av ugnen. Låt steka där i ca 15 minuter.

Klyfta äpplena och lägg på en annan plåt, också klädd med bakplåtspapper. Pressa citronen över äpplena och blanda runt. Ställ in i den övre delen av ugnen. Låt rödbetorna och äpplena stekas i ungefär 10 minuter.

Lägg upp på ett fat och häll över olja och vinäger. Riv pepparroten och strö över den samt salladen, salt och peppar. Serveras ljummet eller kallt.

Förrätt

4 port

4 gulbetor

50-100 g getost

honung

rosmarin

Koka gulbetorna med skalet på i ca 30 minuter tills dom blir mjuka. Skala och dela betorna. Lägg i en ungsfast form och smula getosten över. Ställ in högt upp i ugnen på 225°C i ca 10 minuter, eller tills osten fått lite färg. Ringla över honung och strö över rosmarin, klart att servera.

Tips: Gulbetorna smakar inte speciellt mycket utan det är osten, honungen och rosmarinen som ger smaken i den här rätten. För en känsla av starkare smak ha på mer ost.

Servera gärna med sallad för en "fylligare" förrätt.

Förrätt

Alla varor ska vara ekologiska och närproducerade så långt det går!

4 port

1 dl mjölk

2 ¾  dl mjöl

½ tsk salt

Blanda ingredienserna i en bunke och knåda till en fast och smidig deg.

Dela degen i 4 delar och kavla ut tunna runda bitar.

Stek på ganska hög värme i en helt torr panna. Servera medan bröden fortfarande är lite ljumna.

Yoghurtröra

1 dl hackade svenska

2 dl turkisk yoghurt

1 liten rödlök

1-2 msk persilja

valnötter

Salt och peppar

Rosta nötterna i lite rapsolja i en stekpanna. Låt dem svalna. Blanda med yoghurten.

Hacka rödlöken och rör ner i såsen, hacka persilja och tillsätt den, salt och peppar. Rör om.

Varmrätt

4 port

9-10 potatisar (ganska små)

2 palsternackor

2 msk olja

3 salladslökar             

75-100 g mozzarellaost

En näve ärtor

Salt och peppar

Skala potatisen och skär i små tärningar. Gör detsamma med palsternackorna och stek dom tillsammans i olja tills de är mjuka, det tar ca 10 minuter. Strimla salladslökarna och häll ner ihop med ärtorna i pytten. Krydda med salt och peppar efter behag.

Varmrätt

Alla varor ska vara ekologiska och närproducerade så långt det går!

5 dl kikärter  

1 ägg

7 ½ dl vatten

1 liten finhackad lök

2 pressade vitlöksklyftor

2 msk hackad persilja

1 msk finhackad koriander

2 tsk malen spiskummin

1 msk extra vatten

½- 1 tsk bakpulver

Olja till fritering (helst rapsolja som kan tillverkas i Sverige)

Blötlägg kikärterna i vatten, minst fyra timmar men det går bra att göra över natten till exempel eller på morgonen innan du går till jobbet. Häll av vattnet och kör i en matberedare tills de är finmalda.

Tillsätt lök, vitlök, persilja, koriander, spiskummin, 1 msk vatten och bakpulver och kör matberedaren tills det blir en grov pasta. Har du ingen matberedare går det såklart bra att använda en mixer för kikärterna och löken för sig och sedan blanda ihop dem förhand. Låt smeten vila i 30 min i en övertäckt behållare.

Tomatsalsa

2 vanliga medelstora, vi använde ekologiska tomater odlade utomhus från Holland som fanns på ICA.

2 msk hackad persilja

1 tsk socker

2 tsk chilisås (från t.ex. bondens marknad, går att spara ca ett halvår)

½ tsk malen svartpeppar

Saft och rivet skal från en citron

Finhacka tomaterna och blanda med resten av ingredienserna i en skål. Den blir godare om den får stå och dra till sig ett tag.

Crème fraiche-sås

2 dl crème fraiche, eller turkisk yoghurt

1 rödlök

Kryddor efter eget tycke. Passar bra med curry, paprikapulver, salt och peppar

Blanda väl. Även denna sås blir godare om den får stå och dra till sig smakerna ett tag.

Varmrätt

Alla varor ska vara ekologiska och närproducerade så långt det går!

2 tsk bakpulver

½ tsk salt

50 g olja

2 dl mjölk

Morotsmix

4 morötter

1 gul lök

3 vitlöksklyftor

2 msk olja

1 burk krossade tomater

½ tsk salt

½ krm svartpeppar

1 tsk paprikapulver

1 lagerblad

1 tsk socker

½ msk oregano

4 dl riven ost

Börja med att förbereda mixen. Skala och hacka löken och vitlöken. Skala och riv morötterna grovt. Fräs det tillsammans i olja i ca 4-5 minuter. Tillsätt tomater, paprikapulver, lagerblad, socker, salt och peppar. Låt sjuda i ca 15 minuter utan lock. Låt svalna. Sätt ugnen på 225°C.

Nu till brödet; blanda mjöl med bakpulver och salt. Fördela smöret med fingertopparna till en grynig massa. Tillsätt mjölken och rör ihop till en deg.

Efterrätt

4-8 port

Smet

4 ägg

6 dl mjölk

4 dl vetemjöl

½ tsk salt

2 msk strösocker

2 msk smör eller margarin

Fyllning

4-8 äpplen

½-1 dl strösocker

½-1 msk kanel

Börja med smeten. Blanda mjöl, salt och socker i en skål. Häll sedan i mjölken och vispa till en slät smet. Vispa ner äggen. Smält smör eller margarin och vispa ner i smeten.

Stek som pannkakor i stekpannan. Vänd på crêpsen när smeten har slutat rinna ut på sidorna.

Lägger du crêpsen på en trave på en tallrik är det bra att ha smörpapper emellan så de inte fastnar i varandra.

Skär äpplena i bitar och lägg i en kastrull på en platta med hög värme. Häll i socker och kanel. Använd lock. Rör om. När äppelbitarna mjuknat och det blivit lite såsigt är det färdigt. Häll detta i crêpsen. Vik ihop dom och pensla med ägg. Ställ in i ugnen i ca 10-20 minuter.

Alla varor ska vara ekologiska och närproducerade så långt det går!

4-6 port

1 tsk vaniljsocker

3 äggulor

1 dl florsocker

1 dl turkisk yoghurt

2 dl vispgrädde

¾ dl koncentrerad fläderblomssaft

Vispa äggulor (släng inte äggvitorna), vaniljsocker och florsocker pösigt. Rör i saften och yoghurten.

Vispa grädden och blanda i äggsmeten.

Skölj glasskålar med kallt vatten, eller ställ dem en stund i frysen innan du fördelar glassmeten i dem. Ställ i frysen minst 3-4 timmar. Efter 3 timmar är de inte helt frysta men har en krämig god konsistens.

Förslag vad du kan göra med äggvitorna

Förslag 1: Maränger

Blanda 3 äggvitor med 2 dl socker och några droppar ättiksprit. Vispa till ett hårt skum och spritsa ut i klickar på en plåt klädd med bakplåtspapper. Grädda i ugn på 100°C tills marängerna släpper från pappret.

Förslag 2: Drinkskum

    

Tips: Gör du denna efterrätt på sommaren kan du göra en god jordgubbssås till:

3 dl jordgubbar

½ dl socker

2 msk citronmeliss

Hacka citronmelissen grovt och häll i en mortel. Mosa tillsammans med ¼ dl socker.

Alla varor ska vara ekologiska och närproducerade så långt det går!

2½ dl rapsolja
3½ dl socker
4 dl fint rivna morötter

3 ägg

4 dl vetemjöl

1 tsk bakpulver
1 tsk bikarbonat

½ tsk salt
½ tsk nyriven muskot

1 tsk kanel

Topping

3 dl florsocker

ca 2 tsk fläderblomssaft

Vatten

Börja med att sätta på ugnen: 200^oC

Vispa socker och olja vitt. Tillsätt de rivna morötterna och sedan äggen ett i taget. Blanda de övriga torra ingredienserna och rör ner dem i smeten. Häll smeten i en smord bröad form. Grädda 35-40 minuter. Om du gör en ganska tjock kaka behöver den vara inne längre. Då kan du lägga aluminiumfolie över så ytan inte bränns. Annars är det bra att dela upp kakan i 3 mindre långpannor. Därmed slösar du inte på naturens resurser (aluminiumfolien).

Förrätt

Alla varor ska vara ekologiska och närproducerade så långt det går!

4 port

Ugn: 250°C

Tomatröra

5 tomater

5 msk rapsolja

3 krm salt

3 krm peppar

2 vitlöksklyftor

1 Gul lök

4 skivor lantbröd

1 vitlöksklyfta

2 msk rapsolja

2 msk balsamvinäger

Finhacka tomaterna och lägg i en skål. Häll på olja, salt, peppar, pressad vitlök och finhackad lök. Blanda och låt stå, helst upp till en timma.

Rosta brödskivorna ca 2 minuter på varje sida i ugnen. Gnid sedan in brödet med en vitlöksklyfta.

Förrätt

4 port

½-1 Gurka

4-8 morötter

12 dl ärtor

2 vitlöksklyfta

8 msk gräddfil

Salt och peppar

Ev. 4 tsk citronsaft från en citron

Grovhacka vitlöksklyftan. Mixa vitlöken tillsammans med ärtorna. Blanda med gräddfil och eventuellt citronsaft. Tillsätt med salt och peppar, smaka av.

Förrätt

Alla varor ska vara ekologiska och närproducerade så långt det går!

20-25 sparris

2 msk smör

ca ½ dl mjöl

2 -3 dl mellanmjölk (2 dl mjölk om du även tar grädde)

1 dl grädde

ca 1 dl ost (t.ex. änglamarks ekologiska lagrade ost)

dragon, salt och peppar

Koka upp vatten och lägg i sparrisen, låt koka i ca 10-15 minuter. Smält smöret på låg värme, tillsätt mjöl så det blir en smetig pasta.

Tillsätt mjölk/grädde så att såsen blir lagom tjock. Börja med 1 deciliter och låt såsen sjuda och tjockna, tillsätt sedan mer vätska tills den inte tjocknar så mycket mer osv. Krydda med dragon, salt och peppar.

Varmrätt

4 port

6 morötter

2 schalottenlökar

1 blomkålshuvud

150 g sockerärtor
70 g bladspenat

7 dl vatten

2 msk vetemjöl

4 dl mjölk

Grädde

Salt

Vitpeppar

Skala och hacka schalottenlöken. Skala och skär morötterna i bitar. Dela blomkålshuvudet i buketter. Skölj av sockerärtorna och hacka dem. Skölj av spenaten.

Koka upp vatten och börja med att ha i morötterna och blomkålen. Ha ner schalottenlöken efter ca 3 minuter medan spenaten och sockerärtorna kan läggas i mot slutet. Salta och koka allt tills de har mjuknat något. Låt kastrullen stå på svag värme.

Vispa ihop lite av mjölken med vetemjölet. Häll ner resten av mjölken och grädden samt buljongen i kastrullen.

Varmrätt

Alla varor ska vara ekologiska och närproducerade så långt det går!

500 g färska lasangeplattor (se höstreceptet tagliatelle med broccolistuvning för pastarecept samt ingredienser)

1 zucchini

½ röd paprika

1 burk krossade tomater

Crème fraiche

Riven ost

Salt och peppar

Börja med pastadegen. Fräs sedan zucchini och paprika i en stekpanna, tillsätt de krossade tomaterna och crème fraishen. Skär under tiden pastadegen till lasagneplattorna i remsor, ungefär 5x20 cm. Rulla ihop pastaremsorna med hål i mitten och lägg dom i en ungsfast form, tätt så de inte rullar upp. Fyll rullarna med röran och strö över osten. Gratinera i 225°C i ca 15 minuter.

Varmrätt

4 Majskolvar

1 dl bondbönor

1 ½-2 dl sockerärter

1 ½ dl rapsolja

½ dl äppelcidervinäger (t.ex. Kung Markattas, kommer från Tyskland)

salt, peppar och kryddor du tycker passar (t.ex. kryddmixen persillade)

Broccoli

Blanda sockerärter, bondbönor, olja, vinäger och kryddor i en skål och låt stå så bönorna drar till sig smakerna.

Koka upp vatten och låt majskolvarna koka i ca 10 min (de behöver inte vara helt täckta av vatten). Koka samtidigt den färska broccolin i ca 10 minuter.

Alla varor ska vara ekologiska och närproducerade så långt det går!

2 tsk honung, mer om du vill göra det sötare (honung finns på bondens egen marknad)

Valfria bär

Blanda t.ex. skurna jordgubbar, björnbär, hallon, blåbär, lingon, hjortron och krusbär i en skål till en bärsallad.

Efterrätt

4 port

8 dl yoghurt

4 dl mjölk

8 dl jordgubbar, hallon, blåbär

Mixa bären. Blanda med mjölk och yoghurt och du har dig en smoothie! För att söta den kan du ha i lite florsocker.

Efterrätt

Alla varor ska vara ekologiska och närproducerade så långt det går!

Vaniljglass Se fläderglassreceptet, som är ett av vårrecepten, ändra bara smaksättningen.

Jordgubbssås

4-5 dl jordgubbar

½ dl strösocker

Mixa jordgubbarna och häll i strösockret. Smaka av. För sötare sås häll i mer strösocker.

Förrätt

Alla varor ska vara ekologiska och närproducerade så långt det går!

4 port

400-500g Kantareller

8 dl vatten

3 dl grädde

1-1,5 dl Crème fraiche

½ Gul lök

1 vitlöksklyfta (går bra med vitlökspulver)

Grönsaksbuljong

Salt och peppar

Koka upp vattnet med buljongen. Häll i grädden och låt koka på svag värme i 20-30 minuter.

Mynta

Röd paprika

Skär fårosten i önskade bitar. Rulla bitarna i mynta. Skär upp paprikan i små bitar, så de passar att läggas på fårostbitarna. Sätt gärna fast de med en tandpetare, och ett myntablad är fint som dekoration. Enkel förrätt!

Varmrätt

Tagliatelle
500 g vetemjöl

5 ägg

½ tsk salt

Arbeta in äggen och saltet i mjölet och knåda tills degen är lite elastisk.

Låt degen vila i 15 min övertäckt i rumstemperatur.

Kavla ut degen mycket tunt och mjöla på båda sidor, rulla ihop plattorna och skär tunna remsor. Sprid ut rullarna som blir och låt torka i 30 min, kan även ligga i flera timmar. Koka dem i saltat vatten när de är dags att äta.

Broccolistuvning

2 msk mjöl

2 msk smör

Mjölk

Broccoli

Salt och peppar

Smält smör i en kastrull och blanda med mjöl så att det blir en tjock massa. Späd sedan ut med mjölk (även grädde går bra) tills det blir en lagom tjock sås. Rör om ett tag på värmen för att se till att inte såsen tjocknar ytterligare, i så fall tillsätter du mer mjölk. Blanda sedan i lagom med broccoli och kryddor efter smak, t.ex. dragon passar, det kan även vara gott att blanda i lite ost med stark smak.

Alla varor ska vara ekologiska och närproducerade så långt det går!

4 port

½ blomkålshuvud

16 jordärtskockor

2 schalottenlökar

2 tärningar grönsaksbuljong

5 dl mjölk

1½ dl grädde

1 msk rapsolja

Salt och peppar

Börja med att skala och hacka schalottenlöken och skockorna. Skär blomkålsbuketterna i bitar, stammen rensar du bort. Fräs detta i rapsolja i en kastrull. Häll i grädde, mjölk och grönsaksbuljongen och låt detta koka tills grönsakerna har mjuknat.

Mixa sedan soppan med en handmixer, eller möjligtvis i en matberedare. Låt soppan koka upp igen och sedan är den färdig att servera.

Varmrätt

2 vispade äggulor

2 msk olivolja (går bra med annan olja)

Blanda ingredienserna och låt stå i en lätt oljad skål i 30 min.

Under tiden kan du göra en fyllning att lägga i kuddarna. Vårt förslag är hackade kantareller, hackad purjolök, hackade pinjenötter och kryddor. Fräs dem i en stekpanna och låt svalna.

Kavla ut degen tunt på ett mjölat underlag. Skär avlånga remsor med ca 5 cm bredd. Klicka sedan ut fyllningen med jämna mellanrum på hälften av remsorna. När en remsa är full tar du en tom remsa och lägger ovanpå. Skär sedan i mellanrummen och tryck till kanterna, förslagsvis med en gaffel så blir det vackrare.

175 g smör

3 dl vetemjöl

1 dl socker

½ tsk bakpulver

4-5 plommon

Marängtäcke

2 äggvitor

1-1,5 dl socker

Smält smör och blanda i de torra ingredienserna, häll smeten i en pajform och tryck upp mot kanterna med mjöliga fingrar. Skär plommonen i små bitar och häll över degen.

Efterrätt

Ugn: 175°C

3 äpplen

175 g smör

3 dl mjöl

2 dl socker

1 tsk bakpulver

Efterrätt

Alla varor ska vara ekologiska och närproducerade så långt det går!

3 ägg

2 dl socker

200 g philadelphiaost

3 dl vispgrädde

2 dl lingonsylt

8 stora fullkornspepparkakor (fungerar även bra med digestive)

75 g smör

Smält smöret. Krossa kakorna och blanda ned smöret. Bred ut krosset i botten på en form med löstagbar kant (24 cm) och tryck ut så att det täcker botten. Dela äggen, vispa gulorna pösigt tillsammans med sockret. Rör i lingonsylten och philadelphian.

Vispa grädden och rör ner. Vispa äggvitorna hårda och vänd ner i smeten. Häll på kak-bottnen och ställ i frysen i minst sex timmar.

 

Alla varor ska vara ekologiska och närproducerade så långt det går!

4-5 potatisar

2-3 purjolökar

1 gul lök

1-1½ msk smör

1 l buljong

1 dl vispgrädde

Salt, peppar

Eventuellt gräslök eller annan ätbar dekor

Skär potatis och lök i tunna skivor och fräs i en kastrull utan att de får någon färg. Häll på buljong och koka under lock tills potatisen är sönderkokt. Vispa med stålvisp så att bitarna mosas, krydda med salt och peppar och tillsätt grädden.

4 port

Ärtdipp

12 dl ärtor

2 vitlöksklyftor

8 msk gräddfil

Salt och peppar

Ev. 4 tsk citronsaft

Tomatdipp

2½ tomater

2½ msk rapsolja

1½ krm salt

1½ krm peppar

1 vitlöksklyfta

½ Gul lök

Gräddfilsdipp

4 dl gräddfil

4 msk Grönsaksbuljong

5 msk rostad lök

Ärtdipp: Grovhacka vitlöksklyftan. Mixa vitlöken tillsammans med ärtorna. Blanda ned gräddfil och eventuellt citronsaft. Tillsätt med salt och peppar, smaka av.

Tomatdipp: Finhacka tomaterna och lägg i en skål. Häll på olja, salt, peppar, pressad vitlök och finhackad lök. Blanda och låt stå, helst upp till en timma.

Gräddfilsdipp: Blanda gräddfil, grönsaksbuljong och rostad lök.

Alla varor ska vara ekologiska och närproducerade så långt det går!

4 port

2-3 råa rödbetor

2/3 gurka

4 salladslökar

1 liten citron

En liten bit pepparrot
Sallad

Skala de råa rödbetorna. Skär dem och gurkorna i tärningar. Strimla salladslökarna. Blanda ihop allt och lägg upp på ett fat som är täckt med sallad. Riv pepparroten över rödbetorna och gurkorna. Pressa citronsaft över. Lägg gärna två salladslöksstrån som dekoration.

4 port

Ugn: 225°C

1 Gul lök

1 morot

1 kålrot

2 jordärtskockor

2 vitlöksklyftor

1 burk krossade tomater

1 msk tomatpuré

1 tsk salt

1 krm peppar

Vit sås

4 dl vatten

2 dl Milda mini mat

3 msk Maizena Majsstärkelse, går även bra med redning

1 tsk salt

2 dl riven ost

Hacka och fräs löken. Skala och riv alla rotsaker och häll ned dom till att fräsa med löken.

Blanda ner de krossade tomaterna och tomatpurén samt pressad vitlök. Salta och peppra. Låt detta stå på låg värme med lock i ca 15 minuter.

Vispa ihop vatten, mjöl och Milda Mini Mat. Rör om under kokning i några minuter. Häll i den rivna osten. Salta och peppra.

Smörj en ugnsfast form. Varva lasagneplattor, vit sås och rotsakerna i formen. Häll ett lager sås på toppen. Ställ in i ugnen i ca 30 minuter.

Tips: Börjar lasagnen bli för mörk, täck den med aluminiumfolie.

Kidneybollar

6 dl kidneybönor (helst Saltå Kvarn)

2 dl dinkelmjöl

2 ägg

1 gul lök

Olja

Rotfrukter i ugn

Potatis

Morötter

Palsternacka

Kålrot

Rödbetor

Gul lök

Gräslök (går att ha i en kruka inomhus hemma)

Mosa kidneybönorna med en gaffel eller mixa dem lite. Blanda i mjöl och rör om. Rör sedan i äggen.

Hacka löken ganska fint och blanda ner i smeten.

Forma bollar och stek i het panna i till exempel rapsolja. Sätt rotfrukterna i ugnen på 200°C i ca 45 minuter, beroende på storleken på bitarna.

3 dl vetemjöl

6 dl mjölk

2 ägg

Smör, ca 2-3 tsk

Blanda mjöl och mjölk och tillsätt sedan ett ägg i taget. Smält smör i stekpannan och häll över det smälta smöret i smeten.

Häll i lagom med smet i pannan och grädda på båda sidor.
Servera med svensk ekologisk sylt.

 

Efterrätt

Alla varor ska vara ekologiska och närproducerade så långt det går!

4 port

6-8 Äpplen

8 dl vatten

2 msk potatismjöl, går även bra med redning

1 dl socker

Dela äpplena i bitar, släng kärnhuset (helst i kompost). Koka upp vattnet och sockret tillsammans. Lägg i äppelbitarna och koka dom mjuk­­a. Blanda ut potatismjölet i lite vatten och häll sedan ner i kastrullen. Vispa hårt med en visp för att ta sönder äppelbitarna. Vill man ha en kräm med så lite bitar som möjligt mixa blandningen.

Servera med mjölk.